Sakta lät han blicken vandra över det körsbärsfärgade skrivbordet. Namnbrickan utmärkte tydligt sin plats längst fram i mitten av skrivbordet, och med guldtryckta bokstäver talade den även om vem som ägde just detta rum. Den svarta telefonen var tyst och den guldfärgade skrivbordslampan var släckt. Det enda ljus han hade var dagsljuset som sken in genom de stora panoramafönstren bakom skrivbordet. Bredvid lampan stod en elegant fjäderpenna som stack upp ur en svart liten burk med bläck. Kring burken låg två bläckfläckar som ingen brytt sig om att torka bort.

Det enda han var intresserad av, av det som låg på skrivbordet, var dokumentsamlaren. Det var just där hans sökande skulle börja. Han tog ett djupt andetag samtidigt som han sträckte fram sin hand. Med försiktighet bläddrade han igenom papperna som låg kategoriserade i det tvåhyllade stället. Han märkte snart att papperna var rapporter av olika ämnen. Färdiga rapporter var i en hylla och rapporter att göra i den andra. Att fortsätta sökandet här skulle vara meningslöst så han bestämde sig snabbt för att fortsätta letandet i skrivbordets lådor. Fastän frestelsen att kolla hur det gått för honom på provet var stor, lät han bli. Han fick inte på något sätt låta sig avslöjas.

Varsamt drog han ut den första lådan av tre. Där låg en öppnad ask med dem finaste cigarrerna och han kände hur den instängda tobaksdoften löpte ut mot friheten. Där låg även en påse med praliner, två slangbellor, en påse med glaskulor och mer papper som ej var intressant för honom. Han fick helt enkelt fortsätta med den andra lådan, men i den låg det bara oskrivna papper, tomma kuvert och ofyllda formulär.

Nu var det bara tredje lådan kvar och det var där han hoppades på att slutligen finna det han sökte. Däri fann han filer och dokument staplade över varandra. De flesta var mappar som innehöll de barn som ansågs vara de mest stökigaste. Han bläddrade igenom högen och fann sitt eget namn, så han memorerade vart mappen legat och tog ut den ur lådan. Det enda han hittade var papper om hans bakgrund och en del analyser på hans beteende. Besviken och tagen lade han tillbaka papperna och mappen till dess rätta plats. Det var då som han råkade, på ett eller annat sätt, tynga ner lådans botten så att den vek sig. Förskräckt för att ha råkat röra om i lådan försökte han räta till botten, men det var då han upptäckte att det låg något där. Det var ett hemligt fack. Försiktigt lyfte han på bottenskivans kant och såg med häpnad att det låg en pistol där. Betagen sträckte han långsamt ut handen och grep tag runt hölstret. Efter att ha undersökt det magnifika vapen sökte sig hans blick tillbaka till lådan. Det fanns något mer där inuti. Brev. Alla skrivna med en kvinnlig handstil.

Just när han skulle ta tag i ett brev hörde han röster utanför rummet. Bestört kom han plötsligt ihåg varför han var här och vem dessa saker tillhörde. Så snabbt och tyst som möjligt lade han tillbaka pistolen och försökte så gott han kunde lägga tillbaka botten utan att röra om i papperna som låg ovanpå. Försiktigt stängde han lådan och reste sig upp från golvet. Han öppnade balkongdörren som stod i mitten av de stora fönstren och gjorde snabbt sin flyktväg nedför rankorna.

Han hade inte funnit det han sökt, men han hade inte heller lämnat rummet tomhänt.